Domarutbildning

I SKE finns det tre nivåer av domare:

A-Domare
Domare för klasser utan korrigering.

    • minst 14 år gammal.
    • klarat kunskapsprov med minst 80% rätt.
    • klarat praktiskt prov med en C-domare.

 

B-Domare
Domare för alla typer av klasser.

    • minst 16 år gammal.
    • klarat kunskapsprov med minst 80% rätt.
    • klarat praktiskt prov med en C-domare

 

C-Domare
Domare för alla typer av klasser och kan utbilda nya domare.

    • minst 20 år gammal.
    • dömt minst 50 klasser fördelat på samtliga grenar och klasstyper.
    • rekommenderad av minst en annan C-domare från den egna klubben eller annan klubb.
    • godkänd av förbundsstyrelsen.

 

Domarlicensen har alla SKE-domare kvar, så länge de själva önskar. Domaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad på reglementet, samt de nya regler som kan tillkomma eller förändras efter en årsstämma. Så länge domaren sköter sitt uppdrag på ett bra sätt, har domaren sin licens kvar. Önskvärt är att domaren ibland deltar på de domarkonferenser som erbjuds av SKE, där det alltid finns möjlighet att delta digitalt.

Om en domare missköter sig upprepade gånger och ingen förbättring sker efter att domaren fått feedback på vad denne kan förbättra, kan domarlicensen dras in av SKE’s styrelse. 

Nedanstående material är framtaget som stöd för dig som är C-domare och ska utbilda nya domare, samt för dig som ska utbilda dig till A- eller B-domare.

 

Att tänka på för dig som är C-domare

Du har fått förtroendet av SKE’s styrelse att kunna utbilda nya domare i våra klubbar. 
Du ansvarar alltså för att göra ditt bästa för att lära nya domarstudenter “Allt du kan”. 
Hur du lägger upp utbildningen är upp till dig, men vi har skapat ett grundmaterial där både du och din student kan se vad som förväntas av er båda. Följande stöd finns framtagna som Du ska använda dig av när Du ska bedöma om uppgifterna är godkända:

Domarutbildningen i SKE är inte tidskritisk, Du och Din student gör alla uppgifter i den takt som passar er. 

För att kunna dela ut en A- eller B-domarlicens till någon, ska du som C-domare gå i god för att studenten kan det den ska kunna och studenten ska ha klarat av följande med godkänt resultat:

A-domare

  1. Klarat alla praktiska uppgifter för A-domare med godkänt resultat
  2. Klarat kunskapsprov för A-domare med minst 80% rätt
  3. Klarat alla domaruppgifter efter avklarat kunskapsprov (A-domare)

B-domare

  1. Klarat alla praktiska uppgifter för B-domare med godkänt resultat
  2. Klarat kunskapsprov för B-domare med minst 80% rätt
  3. Klarat alla domaruppgifter efter klarat kunskapsprov (B-domare)

När Du anser att domarstudenten har klarat av steg 1 och 2 för antingen A- eller B-domare, skickar du som C-domare in ett mail till SKE’s styrelse där du intygar att studenten har klarat av steg 1 och 2. Detta måste göras för att studenten ska kunna få en aspirantdomarlicens inför steg 3.

När Du anser att domarstudenten har klarat av steg 3 för antingen A- eller B-domare, skickar du som C-domare in ett mail till SKE’s styrelse där du intygar att studenten har klarat av steg 3. Detta måste göras för att domaraspiranten ska kunna få en riktig domarlicens.

 

Praktiska uppgifter för domarstudenter som ska genomföras tillsammans med en C-domare

Uppgifter som ska vara godkända innan kunskapsprovet genomförs (A-domare)

Examinator: C-domare

  • Bygga bana och framhoppning tillsammans med C-domare

  • Bygga två krokbanor varav minst en lättbana på egen hand

  • Bygga två rakbanor varav minst en lättbana på egen hand 

  • Bygga två framhoppningar (en rak och en krok) på egen hand

  • Vara bisittare i två rakbanor för klasser utan korrigering (minst en av dessa ska man även vara speaker)

  • Vara bisittare i två krokbanor för klasser utan korrigering (minst en av dessa ska man även vara speaker)

  • Matat in resultat på Skuttli i en banklass korrekt

  • Räknat ut ett protokoll för banklass manuellt korrekt

  • Räknat ut ett cupprotokoll för banklass manuellt korrekt

 

Uppgifter som ska vara godkända innan kunskapsprovet genomförs (B-domare)

Examinator: C-domare

  • Bygga bana och framhoppning tillsammans med C-domare

  • Bygga två krokbanor varav minst en elitbana

  • Bygga två rakbanor varav minst en elitbana

  • Bygga två framhoppningar (en rak och en krok)

  • Vara bisittare i två rakbanor för klasser med korrigeringar (minst en av dessa ska man även vara speaker)

  • Vara bisittare i två krokbanor för klasser med korrigeringar (minst en av dessa ska man även vara speaker)

  • Förbereda Höjd- eller Längdklass tillsammans med C-domare

  • Förbereda och vara bisittare/speaker i en Höjd-klass

  • Förbereda och vara bisittare/speaker i en Längd-klass

  • Matat in resultat på Skuttli i en banklass korrekt

  • Matat in resultat på Skuttli i en Höjd- eller Längdklass korrekt

  • Räknat ut ett protokoll för banklass manuellt korrekt

  • Räknat ut ett protokoll för Höjd- eller Längdklass korrekt

  • Räknat ut ett cupprotokoll för banklass manuellt korrekt

 

Checklista av en byggd bana (Rak och Krok)

Använd följande checklista för att se om banan uppfyller alla regler. 
För att domarstudenten/aspiranten ska bli godkänd på en byggd bana, ska dessa regler följas:

  • Rätt antal hinder beroende på klass

  • Inhägnaden runt banan ska vara tillräckligt långt från banan så att publiken inte kommer för nära, samt så att föraren kan passera alla hinder utan problem oavsett vilken sida föraren springer på.

  • Rätt avstånd + samma avstånd mellan alla hinder i rakbanan

    • Minst 250cm i mini, lätt, veteran och medelsvår

    • Minst 300cm i svår och elit

    • Minst 150cm mellan starthindret och banans första hinder

    • Minst 150cm mellan banans sista hinder och målhindret

  • Rakbanan ska vara rak

  • Bra, logiska svängar i krokbanan så att både kanin och förare förstår vart de ska.

  • Tillräckligt krokig krokbana (banan måste korsa sin egen väg minst 1 gång) 

  • Föraren till kaninen måste kunna passera alla hinder i krokbanan utan svårigheter, oavsett vilken sida föraren springer på.

  • Minst 25% av banans hinder ska uppfylla kraven för “maxade hinder” (minst antal nedan):

    • Mini: 2st

    • Lätt: 2st

    • Medel: 3st

    • Svår: 3st

    • Elit: 3st

  • Tillräckligt djupt vatten i vattengraven: Minst 3cm djupt överallt och fylld ända upp till kanten.

  • Inga bommar i banan får “klämma” vilket innebär att hinderstöden klämmer fast någon bom, någonstans på ett hinder.

  • Inga bommar i banan får “flyga”, vilket innebär att hinderstöden står för långt isär så att bommen ramlar ner om man skjuter den i sidled till höger eller till vänster.

  • Om bommar har olika längder i kombinationshinder, stämmer det så att de kortare bommarna är längst fram och de längre bommarna i kombinationen längst bak.

  • Inget hinder på banan får ha ett mellanrum mellan någon bom på höjden som överstiger 8 cm

  • Domarstudenten ska visa hur hen har mätt en kombinations bredd och längd.

  • Domarstudenten ska visa mellan två hinder, hur hen har mätt avståndet mellan hindren.

  • Domarstudenten ansvarar för att kontrollera att framhoppningen följer klassens mått och har samma avstånd mellan hindren som på tävlingsbanan.

  • Domarstudenten ska berätta vilka ändringar som hen vill göra till finalomgången och du som C-domare ska tycka att det är rimliga ändringar.

 

Checklista för en Höjd- eller Längdklass

Använd följande checklista för att se om Höjdklassen uppfyller alla regler.
För att domarstudenten/aspiranten ska bli godkänd, ska dessa regler följas:

  • Startmarkeringar (t.ex. två hinderstöd) på båda sidor om hindret

  • Startmarkeringarna ska vara minst 3 meter från Höjd-hindret

  • Inga bommar som klämmer eller flyger på Höjdhindret.

  • Ett rättuppstående hinder som kan höjas till minst 50cm ska finnas som framhoppningshinder i anslutning till Höjdklassen.

 

Använd följande checklista för att se om Längdklassen uppfyller alla regler.
För att domarstudenten/aspiranten ska bli godkänd, ska dessa regler följas:

  • Startmarkering (t.ex. två hinderstöd) framför hindret

  • Startmarkeringen ska vara minst 3 meter från Längd-hindret

  • Inga bommar som klämmer eller flyger på Längdhindret.

  • Lämpliga sidomarkeringar på båda sidorna om längdhindret ska finnas, minst lika långt som hindret är uppsatt

  • Ett plant hinder som kan längas till minst 80 cm ska finnas som framhoppningshinder i anslutning till Längdklassen.

 

Speaker (A-domare)

Banklasser (utan korrigeringar)

När banan är godkänd ska speakern ropa ut:

  • Banan är öppen att gå!

När klassen ska starta ska speakern ropa ut:

  • Vilken klass det är

  • Vilken bedömningsform det är 

  • Vilken maxtid det är

  • Hur många starter det är i klassen

  • Hur många placeringar det är i klassen

  • Ungefärligt antal kaniner till final (i procent) 

    • Målet är att hålla sig så nära den sagda procenten som möjligt när man sen väljer vilka som går till final.

 

När klassen pågår ska speakern ropa ut:

  • Vilket ekipage som ska gå in på banan

  • Vem som ska vänta (efter framhoppning)

  • Vem som ska hoppa fram på framhoppningen

  • Ge ekipaget på banan startsignal genom att säga “Varsågod” när alla hinder är uppsatta och tidtagaren är redo att ta tid.

  • Meddela ekipaget tydligt när de har 30 resp. 10 sekunder kvar av maxtiden

  • Dela ut tillsägelse/gult kort till föraren i de fall det krävs direkt på banan, annars kalla föraren till domarbordet direkt efter loppet.

  • Meddela ekipaget antal fel vid målgång

 

Speaker (B-domare)

Banklasser (med korrigeringar)

När banan är godkänd ska speakern ropa ut:

  • Banan är öppen att gå!

När klassen ska starta ska speakern ropa ut:

  • Vilken klass det är

  • Vilken bedömningsform det är 

  • Vilken maxtid det är

  • Hur många starter det är i klassen

  • Hur många placeringar det är i klassen

  • Ungefärligt antal kaniner till final (i procent) 

    • Målet är att hålla sig så nära den sagda procenten som möjligt när man sen väljer vilka som går till final.

 

När klassen pågår ska speakern ropa ut:

  • Vilket ekipage som ska gå in på banan

  • Vem som ska vänta (efter framhoppning)

  • Vem som ska hoppa fram på framhoppningen

  • Ge ekipaget på banan startsignal genom att säga “Varsågod” när alla hinder är uppsatta och tidtagaren är redo att ta tid.

  • Meddela ekipaget tydligt när de har 30 resp. 10 sekunder kvar av maxtiden

  • Meddela ekipaget utdelade korrigeringar löpande under hela loppet.

  • Dela ut tillsägelse/gult kort till föraren i de fall det krävs direkt på banan, annars kalla föraren till domarbordet direkt efter loppet.

  • Meddela ekipaget antal fel + antal korrigeringar vid målgång

 

Höjd- och Längdklasser

När klassen ska starta ska speakern ropa ut:

  • Vilken klass det är

  • Vilken maxtid det är

  • Vilken ingångslängd/höjd det är

När klassen pågår ska speakern ropa ut:

  • Vilket ekipage som ska gå till startmarkeringen

  • Vem som ska vänta (efter framhoppning)

  • Vem som ska hoppa fram på framhoppningshindret

  • Ge ekipaget på banan startsignal genom att säga “Varsågod” när hindret är uppsatt och tidtagaren är redo att ta tid.

  • Meddela ekipaget om hindret är klarat eller rivet efter varje försök

  • Meddela ekipaget utdelade korrigeringar löpande (3 korrigeringar = 1 försök) Om ett försök brinner inne pga 3 korrigeringar ska ekipaget meddelas detta.

  • Meddela ekipaget tydligt när de har 30 resp. 10 sekunder kvar av maxtiden

  • Meddela ekipaget när de har använt sitt sista försök och är ute ur tävlingen

  • Dela ut tillsägelse/gult kort till föraren i de fall det krävs direkt under försöket, annars kalla föraren till domarbordet direkt efter försöket.

  • Om domaren vill ändra maxtiden på en ny höjd/längd ska detta meddelas alla deltagare innan den nya höjden/längden startar.

 

Bisittare Banklass (A-domare)

Domarstudenten ska sitta bisittare med en utbildad C-domare. 
C-domaren ska förklara:

  • Hur man tar tid, när man ska meddela 30- och 10 sekunder kvar

  • Om tiden tar slut innan målgång, ska ekipaget meddelas om att tiden är ute och önskas bättre lycka nästa gång.

  • Vad som är tjuvstart och påföljden av det

  • Vad som ger fel väg och vad som händer då

  • Vad som räknas som snedhopp

  • Vad som är tillåtet och inte tillåtet att göra som förare - vad som kan ge gult kort eller tillsägelse.

  • Berätta hur hen tänker när ändringar ska göras till finalen och varför man valt dessa ändringar.

 

Bisittare Banklass (B-domare)

Domarstudenten ska sitta bisittare med en utbildad C-domare. 
C-domaren ska förklara:

  • Hur man tar tid, när man ska meddela 30- och 10 sekunder kvar

  • Om tiden tar slut innan målgång, ska ekipaget meddelas om att tiden är ute och önskas bättre lycka nästa gång.

  • Vad som är tjuvstart och påföljden av det

  • Vad som ger fel väg och vad som händer då

  • Vad som räknas som snedhopp

  • Motivera varför hen delade ut sina korrigeringar

  • Vad som är tillåtet och inte tillåtet att göra som förare - vad som kan ge gult kort eller tillsägelse.

  • Berätta hur hen tänker när ändringar ska göras till finalen och varför man valt dessa ändringar.

 

Bisittare Höjd- och Längdhopp (B-domare)

Domarstudenten ska sitta bisittare med en utbildad C-domare.
C-domaren ska förklara:

  • Hur man tar tid, när man startar, stoppar och återstartar tiden. 

  • Gå igenom vad som är OK som startsignal till kaninen, samt vad som inte är OK. Tryck på att det lätt kan bli sämre kaninhantering i höjd och längd jämfört med i banklasser. Exempel nedan på felaktig kaninhantering:

    • Föraren får inte putta för hårt eller putta på en kanin som redan springer mot hindret

    • Föraren får inte springa för nära, springa igång eller stressa kaninen för att få den att hoppa längre 

    • Föraren får inte “bolla” med kaninen framför/ovanför hindret när den blir visad hindret för att få en korrigering

  • Att ekipaget får korrigering för varje ny ansats mot hindret, samt vid sidbyte i höjdhopp.

  • Vid tre korrigeringar på samma försök utan att kaninen har hoppat hindret, räknas försöket som rivet.

  • Kanin som tar avstamp, hoppar upp mot hindret, men stoppas i luften = Räknas som ett rivet försök oavsett om bommarna ligger kvar eller inte.

  • Om tiden tar slut innan kaninen hunnit hoppa höjden eller längden, ska ekipaget meddelas om att tiden är ute.

 

Korrigeringsguiden

Vad är en korrigering?

En korrigering innebär att kaninen får en ny eller bättre ansats mot nästkommande hinder. Detta oavsett om det är föraren som förflyttar kaninen eller om kaninen självmant vänder i banan så den får ny ansats. Korrigering ska enbart delas ut om kaninen tagit ansats mot nästkommande hinder. Springer kaninen ur banan direkt när den landat eller svänger åt fel håll i krokbana, får föraren lyfta in kaninen till platsen där den sprang ut, utan att belastas med korrigering eftersom ansatsen inte har påbörjats. Korrigering delas inte heller ut om föraren vrider kaninen utan att lyfta upp den, förutsatt att bakdelen inte förflyttas bakåt i banan. 

Korrigering i banhoppning

Korrigering delas ut i följande banklasser: Elit, Svår, Medelsvår och Veteran. Detta gäller även om klasserna är indelade i ny-klass. 

Var tredje korrigering ger ett fel: 3 korrigeringar = 1 fel, 6 korrigeringar = 2 fel, 9 korrigeringar = 3 fel osv.

Korrigering delas inte ut för start- och målhinder eller när hinder behöver hoppas om pga att de varit feluppsatta, ej uppsatta eller nedblåsta. Korrigering delas inte heller ut om kaninen puttar ner en bom, eller om hindret redan var rivet och föraren korrigerar kaninen för att de ändå vill att hindret ska hoppas.

Korrigering i banhoppning ges för:

  • Ny ansats

  • Lyft där alla 4 tassar lämnar marken

  • Kraftigt stopp

Ny ansats
Korrigering delas ut om föraren lyfter eller styr kaninen bakåt i banan (att styra kaninen bakåt i banan är egentligen inte tillåtet). Det gäller även om kaninen självmant springer bakåt i banan och får ny ansats. Om kaninen sakta backar bakåt ska korrigering delas ut om föraren tillåter att kaninen backar. Om föraren stoppar kaninen direkt när den försöker backa, delas ingen korrigering ut. 

Om en kanin springer förbi ett hinder (detta räknas från början av hinderstödet, den behöver ej ha passerat hela hindret) och föraren vill lyfta kaninen över hindret, ska även en korrigering delas ut, då föraren egentligen hade behövt ge kaninen ny ansats för att den skulle ha kunnat hoppa hindret. Om kaninen är kvar framför hindret, delas ingen korrigering ut vid lyft över hinder. 

Lyft där alla 4 tassar lämnar marken
Om föraren lyfter upp kaninen så att alla 4 tassar lämnar marken delas korrigering ut, även om kaninen inte backas bakåt i banan, utan sätts ner på samma ställe. Korrigering delas även ut om föraren behöver göra en stor förflyttning i sidled för att kaninen ska kunna ta sig an hindret. Skulle en kanin lägga sig ner eller stanna på samma plats som föraren satte ner den, ges ingen ny korrigering om föraren väljer att lyfta upp kaninen igen. För att en ny korrigering ska kunna delas ut på samma hinder, behöver kaninen ha tagit ansats mot hindret efter en utdelad korrigering, innan en ny korrigering ges. 

Kraftigt stopp
Korrigering för kraftigt stopp delas ut om en förare stoppar en kanin som bjuder på nästkommande hinder så att det blir ett ryck i selen eller en så kallad luftvolt, där föraren drar stopp på en kanin som redan har hoppat av mot ett hinder. Väljer föraren sedan att backa kaninen för ny ansats, ska totalt 2 korrigeringar delas ut: en för kraftigt stopp och en för ny ansats. Om en förare stoppar upp en kanin på ett mjukt och följsamt sätt mellan hinder, delas ingen korrigering ut. Det ska inte heller delas ut någon korrigering om föraren tydligt har påbörjat en korrigering, innan kaninen hoppar av så att det blir en luftvolt. 

Korrigering i höjd-och längdhopp

Korrigeringar delas ut i alla höjd- och längdhoppsklasser. 

3 korrigeringar = 1 försök, det innebär att det räknas som en rivning när den tredje korrigeringen delas ut. Ekipaget påbörjar därmed nästa försök. Om det var det 3:e och sista försöket, klarade ekipaget inte höjden/längden. 

Efter varje försök nollställs eventuellt utdelade korrigeringar. Det innebär att om kaninen fått 2 korrigeringar och sedan river på första eller andra försöket så tas korrigeringarna bort, innan nästa försök påbörjas. Nytt försök påbörjas alltid utan korrigeringar.

Korrigering i höjd- och längdhopp ges för:

  • Ny ansats

  • Lyft där alla 4 tassar lämnar marken

  • Tjuvstart

  • Visa höjd- eller längdhindret för kaninen

  • Sidbyte i höjdhopp 

Ny ansats
Korrigering delas ut om föraren lyfter eller styr kaninen bakåt (att styra kaninen bakåt är egentligen inte tillåtet). Det gäller även om kaninen självmant springer bakåt i banan och får ny ansats. Om kaninen sakta backar bakåt ska korrigering delas ut, om föraren tillåter att kaninen backar. Om föraren stoppar kaninen direkt när den försöker backa, delas ingen korrigering ut. 

Lyft där alla 4 tassar lämnar marken
Om föraren lyfter upp kaninen så att alla 4 tassar lämnar marken delas korrigering ut, även om kaninen inte backas bakåt i banan, utan sätts ner på samma ställe. Korrigering delas även ut om föraren behöver göra en stor förflyttning i sidled för att kaninen ska kunna ta sig an hindret. Skulle en kanin lägga sig ner eller stanna på samma plats som föraren satte ner den, ges ingen ny korrigering om föraren väljer att lyfta upp kaninen igen. För att en ny korrigering ska kunna delas ut, behöver kaninen ha tagit ansats mot hindret efter en utdelad korrigering, innan en ny korrigering ges. 

Tjuvstart
Om en förare påbörjar ett försök, innan ekipaget fått klartecken, tilldelas en korrigering och ekipaget får börja om från början. (Eventuell rivning räknas som ett försök, klarat hopp räknas inte vid tjuvstart).

Visa höjd- eller längdhinder för kaninen
Om föraren väljer att gå fram för att visa kaninen hindret, utan att sätta ner den på marken, ska en korrigering utdelas. 

Sidbyte i höjdhopp
Om föraren väljer att byta sida att hoppa ifrån, ges en korrigering. Sidbyte gäller enbart när ett försök redan är påbörjat. Om föraren väljer att stanna kvar på andra sidan hindret, efter att ett försök gjorts, räknas det inte som sidbyte. 

 

Domaruppgifter som ska bli godkända efter avklarat kunskapsprov (A-domare)

När du fått godkänt på kunskapsprovet för A-domare ska du genomföra följande uppgifter som ska godkännas av en C-domare, innan du kan få din A-domarlicens.

Examinator: C-domare

Lättklass

  • Bygga en krokbana på egen hand

  • Bygga en rakbana på egen hand

  • Döma en krokbana med en C-domare som övervakar dömningen

  • Döma en rakbana med en C-domare som övervakar dömningen

 

Domaruppgifter som ska bli godkända efter avklarat kunskapsprov (B-domare)

När du fått godkänt på kunskapsprovet för B-domare ska du genomföra följande uppgifter som ska godkännas av en C-domare, innan du kan få din B-domarlicens.

Examinator: C-domare

Elitklass

  • Bygga en krokbana på egen hand

  • Bygga en rakbana på egen hand

Medelsvår

  • Bygga antingen en rak- eller krokbana på egen hand

Valfri klass med korrigering

  • Döma en krokbana med en C-domare som övervakar dömningen

  • Döma en rakbana med en C-domare som övervakar dömningen

Höjd- eller Längdhopp

  • Förbereda ett höjd- eller längdhinder med tillhörande framhoppning

  • Döma en höjd- eller längdklass med en C-domare som övervakar dömningen