Här kan du alltid hitta de senaste uppdaterade reglerna för Sveriges Kaninhoppare

Vill du ladda ner reglementet kan du klicka på knappen nedan för att alltid få ner den senaste versionen av reglerna som ligger på hemsidan.

Här kan du alltid hitta stadgarna för Sveriges Kaninhoppare

Förbundets stadgar

Här kan du vår uppförandekod

Uppförandekod

Reglemente

Detta reglemente gäller för all verksamhet inom Sveriges Kaninhoppare och för alla dess anslutna klubbar och medlemmar. För att ändra i reglementet krävs att en motion om ändringen antas på en årsstämma.

 

Innehåll

Allmänna bestämmelser

Förare

Kanin

Tävlingsregler

Krokbana och Rakbana

Höjdhopp och Längdhopp

Tävlingsområdet och banan

Hinder

Funktionärer

Klubbtävling

Klubbmästerskap

Distriktsmästerskap

Svenska Mästerskapen

Cuper

Championtitlar och certifikat

Annonsering och anmälan till tävling

Domarlicens

Gårdsnamn

Avel och kaninhållning

Avgifter som skall betalas av klubbar

Verksamhetssystem

Reseersättning

Jäv

Regelbrott under tävling

 

Allmänna bestämmelser

  1. Alla tävlingsresultat från officiella tävlingar skall lagras i systemet Skuttli.

  2. Rökning, narkotika och alkohol är förbjudet under officiella arrangemang för både deltagare och publik. Publik som bryter mot denna regel skall omgående avvisas från arrangemanget eller upphöra med nyttjandet.

  3. Tävlingsdeltagare är ansvariga för att de själva, deras anhöriga och eventuella medföljande djur inte stör ordningen på tävlingsplatsen eller skrämmer kaninerna som deltar. Publik som medför djur som riskerar att orsaka störningar ska uppmanas att flytta sig till en plats där deras djur inte stör.

  4. Tävlingsdeltagare är skyldiga att se till att de själva, deras anhöriga, och deras djur håller rent och städar upp efter sig på tävlingsplatsen.

 

Förare

  1. För att delta i en officiell tävling måste föraren vara 7 år eller fylla 7 år samma år tävlingen äger rum. Föraren ska även inneha medlemskap i en, till förbundet ansluten klubb, eller vara medlem i en klubb i ett utländskt kaninhoppningsförbund. Medlemskap enligt ovan krävs för samtliga klasser utom för miniklasser där man får starta utan medlemskap.

  2. Hjälpförare är tillåtet i samtliga klasser och grenar. Hjälpföraren skall följa samma regler som föraren och får endast hjälpa föraren att hantera kaninen på banan och framhoppningen. Majoriteten av hanteringen av kaninen bör ske av föraren.

  3. Förare skall uppvisa god tävlingsmoral och följa förbundets uppförandekod.

 

Kanin

  1. Alla kaniner oavsett ras har rätt att delta på tävlingar.

  2. Kaniner skall alltid bära godkänd sele och koppel på officiella arrangemang.

  3. Följande åldersgränser gäller för kaniner på officiella arrangemang:
    • Bör vara minst 8 veckor för att få vistas på tävlingsplats, med undantag för kaninungar som ska levereras.
    • Skall vara minst 4 månader för att få gå i sele på tävlingsplats eller träna.
    • Skall vara minst 5 månader för att få delta på en officiell tävling.
    • Skall vara minst 10 månader för att få starta i svårklasser, oavsett gren.
    • Skall vara minst 12 månader för att få starta i elitklasser, oavsett gren. 
    • Skall vara minst 12 månader för att få starta höjdhopp och längdhopp.

  4. Kaninen måste vara registrerad i Skuttli för att få tävla. Detta krav gäller inte kaniner som startar miniklass eller för utländska ekipage. Kaninregistrering skall vara kostnadsfritt.

  5. Kaninen får starta med sitt gårdsnamn om gården är registrerad i något kaninhoppningsförbund.

  6. Kaninens tävlingsnamn skall inte vara stötande på något sätt och får inte innehålla följande ord:
    • Champion
    • Great
    • Super
    • Grand

  7. Kaniner som är fyra månader eller äldre måste ha en egen transportbur under officiella arrangemang.

  8. Underlaget i kaninens transportbur ska ha förmågan att suga upp vätska och samtidigt tillgodose kaninens behov av god hygien. Användning av halm, hö och tidningspapper som strömaterial är tillåtet. Det är dock förbjudet att använda finfördelade strömaterial såsom spån, papperspellets, torv, och andra liknande material. Arrangören har rätt att avgöra vad som anses vara finfördelat strömaterial.

  9. Kaninen måste vara helt frisk och fri från smittor för att få delta i officiella arrangemang.

  10. Domare äger rätt att utesluta kaniner som denne bedömer inte är vid tillräckligt god hälsa för att tävla.

  11. Vid de fall kaniner har fått läkemedel eller har genomgått operation gäller tävlingsförbud under tiden som anges nedan om inte veterinär ordinerat längre vila:
    • Kastrering av Hona: 60 dagar
    • Kastrering av Hane: 21 dagar
    • Sövning/operation: 21 dagar
    • Smärtstillande t.ex. Metacam, Meloxydol och Onsior: 14 dagar
    • Korttidsverkande antibiotika t.ex Bactrim, Baytril, Vibranord, Amoxival: 7 dagar
    • Långtidsverkande antibiotika: 21 dagar
    • Vaccinering: 7 dagar
    • Läkemedel mot parasiter (mask, kvalster, koccidier) t.ex. Axilur, Stronghold, Baycoxine: 7 dagar
    • Minifom: 0 dagar
    • Morfin t.ex Nobligan: 21 dagar
    • P-piller: 60 dagar
    • Övriga preparat: Enligt veterinärens rekommendation.

  12. Förare och dess kaniner får ej delta på officiella arrangemang om de haft fall av RVHD i sin kaningård. Efter att karenstiden på tre månader passerat, får de delta igen. Karenstiden räknas från det senaste dödsfallet eller symptomet.

  13. Förare och dess kaniner får ej delta på officiella arrangemang om de haft fall av Myxomatos i sin kaningård. Efter att karenstiden på två månader passerat får de delta igen. Karenstiden räknas från det senaste dödsfallet eller symptomet.

  14. Klubbar äger rätt att själva bestämma om de tillåter tävlande ekipage från karantänsområden i de fall kaninerna som ska delta på tävlingen är vaccinerade mot RVHD och/eller Myxomatos.

  15. Karantänsområde för RVHD och Myxomatos omfattar en mils radie räknat från fyndplatsen. Vilka områden som finns beslutas av förbundets styrelse och kommuniceras snarast möjligt via lämpliga digitala kanaler. Karantänsområdet varar i en månad räknat från senaste fyndet.

  16. Om risk för dräktighet finns får kaninen inte delta på officiella arrangemang tills dess att dräktigheten har kunnat uteslutas.

  17. Följande gäller för honor som parats eller haft en kull:
    • Efter att ha fött en kull måste honan vara i gott skick, inte ge di och vara väl utvilad, innan hon får delta i officiella arrangemang.
    • En hona som inte blivit dräktig kan inte delta i officiella arrangemang förrän minst 40 dagar efter senaste parningstillfället, om inte ett veterinärintyg visar att hon inte är dräktig.
    • En hona får delta i officiella arrangemang tidigast den dag då hennes ungar är 8 veckor gamla, förutsatt att hon har varit separerad från dem i minst 2 veckor. Om separationen skett tidigare än 6 veckor efter födseln, ska honan vila i 4 veckor efter separationen.
    • En hona som lever med sina ungar kan delta i officiella arrangemang tidigast 12 veckor efter ungarnas födelse, utan krav på separation.
    • Vid förlust av ungar, antingen genom dödfödsel eller tidig död, ska honan vila i 4 veckor efter förlossningen.

  18. Parning av kaniner på tävlingsplatsen är tillåten efter att arrangemanget officiellt avslutats, eller på en specifik plats som arrangören anvisar.

  19. Under segerlopp på större tävlingar samt uppvisningar är det tillåtet att hoppa kaninen utan sele och koppel under förutsättning att banan är inhägnad på ett säkert sätt. Domaren äger rätt att inte tillåta hoppning utan sele och koppel.

  20. Det är förbjudet att lämna kaninen utan uppsyn på tävlingsplatsen eller att binda fast den i kopplet. Kaninen måste antingen vara placerad i en bur eller hage, eller så måste den som ansvarar för kaninen se till att någon övervakar kaninen.

  21. Kaniner skall hanteras varsamt på och utanför banan under hela tävlingen. Grov ovarsam hantering leder till omedelbar diskvalificering. Det är upp till domaren att bedöma vad som utgör grov ovarsam hantering med hjälp av reglementet.

  22. Kaninen ska självständigt ta sig genom banan och över hindren utan tvång. Föraren får inte tvinga eller lyfta kaninen genom banan, förutom när det gäller lyft över hinder. All form av hjälp eller uppmuntran ska ges på ett sätt som inte är högljutt eller stressande för kaninen.

  23. Kaninens koppel får endast användas för att varsamt fånga in och styra kaninen försiktigt. När kaninen hoppar över hinder på banan ska kopplet hänga löst. Det är förbjudet att dra eller rycka i kopplet.

  24. Om kaninen tydligt visar att den inte vill hoppa har domaren rätt att utesluta ekipaget från aktuell klass.

  25. Om en förare märker att kaninen inte vill hoppa, kan föraren besluta att avbryta loppet för kaninen, vilket leder till en frivillig uteslutning från klassen.

  26. Domare har rätt att utesluta kaniner som uppvisar ett tydligt aggressivt beteende i aktuell klass.

 

Tävlingsregler

  1. Domaren dömer och domslut kan inte överklagas. Domaren skall döma alla förare lika och rättvist. Det är domarens och funktionärernas uppgift att se till att rätt antal fel, korrigeringar och tid delas ut.

  2. På banan och framhoppningen är det endast ekipaget som domaren har ropat upp som har rätt att hoppa på hindren.

  3. Ekipage som har blivit uppropade till start måste vänta bakom starthindret/markeringen till dess att domaren ger klartecknet "varsågod". 

  4. Ekipage måste stå vid starthindret inom 30 sekunder efter att deras namn har ropats upp av domaren. Deltagare som önskar byta startnummer, oavsett orsak, behöver få godkännande från domaren. Vid tävlan på parallella banor gäller inte denna regel utan samförstånd mellan domare och deltagare krävs.

  5. Föraren får inte kliva över något hinder, oavsett om det är på tävlingsbanan eller på framhoppningen.

  6. Föraren ska göra sitt yttersta för att hålla sig bakom kaninen under hela loppet och får inte störa kaninen genom att springa för nära, bredvid eller förbi den.

  7. Föraren ska sträva efter att handen som håller i kopplet alltid ska vara placerad bakom kaninen när den är på banan.

  8. Om en kanin under ett lopp riskerar att skadas eller inte kan fortsätta, p.g.a. yttre omständigheter, ska tiden stoppas tills dess att loppet kan återupptas utan skaderisk.

  9. För att en officiell klass ska genomföras måste det finnas minst tre startande ekipage i klassen. Det finns dock ingen begränsning för antalet startande ekipage i höjd- och längdhopp ej elit, samt miniklasser och veteranklasser.

  10. Tävling får inte genomföras i mörker. Banan måste alltid vara väl upplyst av antigen dagsljus eller lampor så att kaniner och förare tydligt kan se alla hinder. Om ljusförhållandena försämras under pågående klass så att klassen inte kan genomföras på ett säkert sätt, skall följande åtgärder vidtas i denna ordning:
    • Byte av bedömningsform
    • Fortsätta klassen nästkommande dag om det är en flerdagarstävling
    • Ställa in klassen och återbetala startavgiften till alla deltagare

 

Krokbana och Rakbana

  1. I grenen krokbana måste hindren hoppas i en förutbestämd ordning, och varje hinder får endast hoppas över en gång. Om det är brist på utrymme i elitklassen kan antalet hinder minskas till minst 10, men detta får inte göras i syfte att möjliggöra dubbla banor.

  2. I grenen rakbana placeras hindren direkt efter varandra i en rak linje. Om det råder brist på plats kan följande åtgärder vidtas i nedanstående ordning:
    • Bygg banan med en svag böj.
    • Om elitklass, minska antalet hinder till minst 10 st
    • Tillämpa delad rakbana.
    • Korta ner avståndet mellan hindren i svår och elitklass men se till att det inte blir kortare än 250 cm mellan hindren.

  3. En delad rakbana består av två delsträckor separerade av en pliktport, med en 180° sväng mellan dem. Om det finns ett jämnt antal hinder ska varje delsträcka innehålla lika många hinder. Vid ett ojämnt antal hinder får en delsträcka ha högst ett hinder mer än den andra delsträckan. Avståndet mellan de två delsträckorna måste vara minst lika stort som avståndet mellan hindren på banan, och tillräckligt stort för att undvika missförstånd om i vilken ordning hindren ska hoppas. Användning av delad rakbana för att möjliggöra dubbla banor är inte tillåtet.

  4. Samtliga hinder måste hoppas i rätt ordning och riktning. Om detta inte följs, räknas det som fel väg och leder till uteslutning i samtliga klasser förutom miniklassen där ekipaget istället tilldelas 1 fel och kan fortsätta hoppa från det rätta hindret. För att det ska anses som fel väg måste kaninen landa på andra sidan hindret med alla fyra tassarna. Råkar kaninen bara riva hindret räknas det som rivet i resultatet.  Pliktportar, starthinder och målhinder räknas inte för fel väg.

  5. Domaren ska efter att ha godkänt banan, ge deltagarna möjlighet att inspektera banan genom en banvandring innan första start. Kaniner får inte tas med under denna vandring. Om domaren gör ändringar i banan efter banvandringen, ska deltagarna ha rätt att gå banan igen för att kunna se vad som har ändrats.

  6. Start- och målhinder ska alltid finnas på banan, men räknas inte vid bedömning av rivningar. Likaså räknas inte pliktporten för rivning, men måste alltid finnas med när man använder delad rakbana.

  7. Om ekipaget river eller hoppar starthindret innan domaren sagt “varsågod” får ekipaget ett fel. Om ekipaget hinner riva något hinder på banan räknas även dessa rivningar med i resultatet.

  8. Den kanin som har minst antal fel vinner. Vid lika fel avgör snabbaste tid. Om både fel och tid är lika, delar kaninerna på placeringen.

  9. Ett ej klarat hinder kan aldrig ge ekipaget mer än ett fel.

  10. Om kaninen lyfts över ett hinder som inte har rivits ska ekipaget tilldelas ett fel.

  11. Om kaninen, föraren, kopplet eller selen vidrör vattenytan på en vattengrav, ska ekipaget tilldelas ett fel.

  12. Om kaninen tar avstamp genom att någon baktass sätts ner mellan bommar/plank på ett hinder skall ekipaget tilldelas ett fel, även om bommar/plank ligger kvar.

  13. Om kaninens kropp till större delen befinner sig utanför hela hindrets hinderstöd när den hoppar, eller inte hoppar hindrets fulla längd, är det ett snedhopp och ekipaget skall tilldelas ett fel.
     
  14. Om hela kaninen är utanför hinderstöden under hoppet, räknas det som att kaninen missade hindret och inget fel ska tilldelas ekipaget. Ekipaget ska då hoppa hindret igen, innan de fortsätter på nästkommande hinder, för att inte dömas för fel väg.  

  15. Om kaninen inte hoppar vattengravens fulla längd, eller hamnar utanför sidomarkeringarna under hoppet, skall ekipaget tilldelas ett fel.

  16. Om kaninen, föraren, kopplet eller selen river en bom/plank eller hinderdel så att den måste lyftas tillbaka till ursprungligt läge, skall ekipaget tilldelas ett fel. Sidomarkeringar till vattengraven räknas som hinderdelar.

  17. För var tredje korrigering som ges, utdelas ett fel till ekipaget. Denna regel gäller inte i miniklass och lättklass.

  18. Hinder som är felbyggda, inte uppbyggda, nedblåsta eller rivna på grund av lösa mattor, skall hoppas om efter målgång. Vid omhoppningen räknas inga korrigeringar eller tid. Föraren får själv välja om kaninen ska hoppa något extra hinder innan det hinder som ska hoppas om. Om kaninen vägrar att hoppa hindret inom rimlig tid, tilldelas ekipaget ett fel för hindret.
     
  19. Banhoppning indelas i följande klasser:
    • Mini
      • Hinder: 6-8 st
      • Maxhöjd: 25 cm
      • Maxlängd: 30 cm
      • Vattengrav får inte användas som hinder
      • Endast till för nybörjare som saknar tävlingsrutin eller för kaniner som saknar tävlingsrutin, eller inte klarar av lättklass.
      • Medlemskap krävs inte
      • Kanin får ej starta någon annan klass under samma tävlingsdag om den startar miniklass
      • Inga uppflyttningspinnar delas ut
      • Kaninen får ej ha uppflyttningspinnar i någon annan banklass
    • Lätt
      • Hinder: minst 8 st
      • Maxhöjd: 30 cm
      • Maxlängd: 45 cm
      • Alla kaniner börjar samla sina uppflyttningspinnar i denna klass
    • Medelsvår
      • Hinder: Minst 10 st
      • Maxhöjd: 38 cm
      • Maxlängd: 65 cm
      • Korrigeringar utdelas
      • Kräver tre uppflyttningspinnar i aktuell gren i lätt, för att få starta denna klass
    • Svår
      • Hinder: Minst 10 st
      • Maxhöjd: 45 cm
      • Maxlängd: 75 cm
      • Korrigeringar utdelas
      • Kräver tre uppflyttningspinnar i aktuell gren i medelsvår, för att få starta denna klass
    • Elit
      • Hinder: Minst 12 st
      • Maxhöjd: 50 cm
      • Maxlängd: 80 cm
      • Korrigeringar utdelas
      • Kräver fem uppflyttningspinnar i aktuell gren i svår, för att få starta denna klass
      • Certifikat och titlar utdelas
    • Veteran
      • Hinder: Minst 8 st
      • Maxhöjd: 30 cm
      • Maxlängd: 45 cm
      • Kaninen måste ha fyllt 5 år
      • Kaninen måste ha veteranklassats, vilket inte kan ångras
      • Korrigeringar utdelas
    • Minst 25% av hindren i varje klass, avrundat uppåt, ska uppnå klassens maximala höjd och längd. En tolerans på upp till 3 cm lägre och kortare än det maximala måttet är tillåten.

  20. Antalet uppflyttningspinnar och placeringar i en klass baseras på startantalet i klassen. En uppflyttningspinne/placering delas ut för var femte påbörjade start enligt nedan:
    • 3-5 starter ger 1 pinne/placering
    • 6-10 starter ger 2 pinnar/placeringar
    • 11-15 starter ger 3 pinnar/placeringar
    • 16-20 starter ger 4 pinnar/placeringar
    • osv…

  21. Kaniner kvalificerar sig till att starta högre klasser i banhoppning genom att samla uppflyttningspinnar. Uppflyttningspinne delas ut under förutsättning att kaninen har maximalt två fel per omgång i genomsnitt i klassen. Vid totalt 0 fel i klassen för ekipaget, delas alltid uppflyttningspinne ut.

  22. Kanin som under tävlingsdagen klassas upp har inte rätt att starta i den högre klassen inom samma gren, samma dag. Vid flerdagarstävling får kaninen starta den högre klassen nästa dag.

  23. Placering delas ut oavsett antalet fel för kaninen.

  24. Klassning i andra kaninhoppningsförbund gäller även i Sveriges Kaninhoppare. Kaninen ska starta i sin ordinarie klass i Sveriges Kaninhoppare, enligt klassningen i sitt andra förbund. 

  25. Uppflyttningspinnar tagna i andra kaninhoppningsförbund räknas som uppflyttningspinne i Sveriges Kaninhoppare.

  26. För att underlätta tillgång till funktionärer eller för främja nybörjare kan klasserna lätt, medelsvår och svår delas upp i ny-klass och ordinarie klass. Ny-klass är endast till för de kaniner som saknar uppflyttningspinne i aktuell klass och gren. Kaniner med uppflyttningspinnar startar i ordinarie klass. Ny-klass och ordinarie klass ska ha liknande svårighetsgrad på banorna. I övrigt gäller vanliga regler för ny-klasser.

  27. En kanin som har klassats upp har inte rätt att starta i en lägre klass, med undantag för deltagande i cuptävlingar. I dessa fall får ekipaget fortsätta tävla för att uppnå ett resultat i cupen, men de ska inte tas med i beräkningen för utdelning av uppflyttningspinnar i den lägre klassen.

  28. Utom tävlan innebär att kaninen enbart är med på tävlingen för att träna och få rutin, samt bygga självförtroende. Inga priser delas ut till ekipage utom tävlan. Ekipage utom tävlan räknas inte med när man räknar ut antalet uppflyttningspinnar och placeringar. Utom tävlan är endast tillåtet på tävlingar där det tillåts av arrangören. Maximal startavgift för utom tävlan är 15 SEK.

  29. Om domare hoppar utom tävlan i sin egen klass skall dennes kaniner dömas av en annan domare.

  30. Bedömningsformer för banklasser:
    • A
      • En omgång: Alla deltar
      • Fel och tid avgör.
      • Endast för elitklasser.
    • B
      • En grundomgång: Alla deltar
      • En final där endast kaniner med lägst antal fel i grundomgången deltar.
      • Fel och tid räknas ihop från båda omgångarna.
      • Endast för elitklasser.
    • C
      • En grundomgång: Alla deltar
      • En final, där minst lika många ekipage som antalet placeringar, deltar.
      • Fel och tid räknas ihop från båda omgångarna.
      • Domaren ska innan första start meddela ungefärligt antal, i %, som kommer att få hoppa final. Det är inte tillåtet att dela ekipage baserat på tid, utan enbart på fel.
    • D
      • Omgång 1: Alla deltar
      • Omgång 2: Alla kaniner som kom i mål i omgång 1 får delta.
      • Fel och tid räknas ihop från båda omgångarna.
    • E
      • Omgång 1: Alla deltar
      • Omgång 2: Alla kaniner som kom i mål i omgång 1 får delta.
      • En final, där minst lika många ekipage som antalet placeringar, deltar.
      • Fel och tid räknas ihop från samtliga omgångar.
      • Domaren ska innan första start meddela ungefärligt antal, i %, som kommer att få hoppa final. Det är inte tillåtet att dela ekipage baserat på tid, utan enbart på fel.
    • SM
      • Grundomgång: Alla deltar.
      • Semifinal: Minst 50% av antalet starter i grundomgången.
      • Final: Minst 25% av antalet starter i grundomgången.
      • Domaren ska innan första start meddela ungefärligt antal, i %, som kommer att få hoppa semifinal samt final. Antalet ska beslutas i samråd med arrangören. Det är inte tillåtet att dela ekipage baserat på tid, utan enbart på fel.

  31. Bedömningsform i de olika klasserna skall framgå av tävlingsannonsen.

  32. Ekipage med förare som är 13 år eller yngre skall alltid få delta i finalen under förutsättning att ekipaget har maximalt 2 fel i grundomgången. Detta gäller i samtliga banklasser.

  33. Maxtiden för en klass skall meddelas av domaren innan första start. Rekommendationen är 2 minuter men den kan vara mellan 1 till 3 minuter. Maxtiden kan ändras i pågående klass mellan omgångar eller vid ny höjd/längd och skall meddelas samtliga deltagare. Domare eller tidtagare skall meddela ekipaget när 30 sekunder, respektive 10 sekunder, av maxtiden återstår. Om maxtiden överskrids blir ekipaget uteslutet. Vid funktionsvariation som påverkar förarens förmåga att röra sig obehindrat på banan skall maxtiden alltid vara 3 minuter.

 

Höjdhopp och Längdhopp

  1. I höjd- och längdhopp startar alla kaniner i ej elit första gången. När kaninen har klarat elitgränsen i höjdhopp (60cm) eller i längdhopp (160cm) en gång, klassas den upp till elit i respektive gren.

  2. Lägsta tillåtna ingångslängd/ingångshöjd, oavsett klass, är följande:
    • Längdhopp: 80 cm
    • Höjdhopp: 40 cm

  3. I höjd- och längdhopp ska det finnas en startmarkering placerad minst tre meter från hindret. För höjdhopp ska startmarkeringen finnas på båda sidor om hindret, vilket ger föraren möjlighet att välja vilken riktning de vill hoppa ifrån.

  4. Ekipage ska vänta bakom startmarkeringen tills domaren ger klartecknet ”varsågod” för att starta. Om ekipaget tjuvstartar får de en korrigering och måste återvända till startplatsen för att börja om. Om kaninen hinner hoppa över hindret innan domaren sagt “varsågod”, räknas eventuella rivningar, men inte ett klarat hopp.

  5. Ekipaget har tre försök i direkt följd på sig att klara av den aktuella höjden eller längden. Efter att alla deltagande ekipage har gjort sina försök, avancerar de kaniner som klarat höjden eller längden till nästa höjd/längd, där processen upprepas. Domaren bestämmer vilken höjd/längd som blir aktuell i nästa omgång. Det är tillåtet för ekipage att stå över höjder/längder om de vill. 

  6. Alla bommar på hindret räknas vid bedömning av rivning. Om det tydligt är föraren som river eller välter hindret efter att kaninen klarat hindret och har landat med alla fyra tassarna på marken, anses hindret vara klarat.

  7. Höjd/längdhinder som är felbyggt, inte uppbyggt, nedblåst eller rivet på grund av lösa mattor skall hoppas om. Om kaninen hoppar hindret och klarar det, samtidigt som bommar faller av andra anledningar än kaninens påverkan, anses hindret vara klarat, så länge högsta eller längsta bommen ligger kvar. Vid omhoppningen räknas korrigeringar, men inte tid. Om kaninen vägrar hoppa inom rimlig tid räknas det som ett rivet försök.

  8. Utom tävlan i höjd- och längdhopp är endast tillåtet för domare och tidtagare för klassen.

  9. I höjd- och längdhopp räknas det som en korrigering om föraren byter sida, tar ny sats eller lyfter kaninen så att alla fyra tassarna lämnar marken efter att de börjat ansatsen mot hindret. Efter tre korrigeringar på samma försök räknas försöket som använt.

  10. Om kaninen lämnat marken för att hoppa höjd- eller längdhindret och föraren avbryter hoppet räknas det ändå som ett använt försök.

  11. I längdhopp får kaninen inte ta avstamp med någon av sina baktassar från det fasta frontstycket, och den får inte heller mellanlanda mellan bommarna. Om detta sker, betraktas det som övertramp och räknas som ett använt försök.

  12. I höjd- och längdhopp vinner den kanin som klarat högst höjd eller längst längd med minst antal försök. Om flera kaniner klarar samma höjd eller längd, på lika antal försök, avgörs placeringen av deras resultat på tidigare höjder eller längder, steg för steg bakåt. Kaniner som hoppat alla höjder/längder har en fördel mot de som stått över.

  13. Att stå över en höjd/längd är att likställa med att kaninen har rivit samtliga försök på den höjden/längden. När man räknar ut placeringar i klassen och det finns kaniner som har rivit alla försök på en höjd/längd, rankas dessa högre än kaniner som stått över aktuell höjd/längd. Den kanin som stått över, måste alltså klara den högre höjden/längden i ett tidigare försök för att gå om en kanin som klarat den tidigare höjden/längden.

  14. Förare som efter en höjd- eller längdklass vill hoppa ner sin kanin en gång på en lägre höjd/längd, har rätt att göra det för att ha chans att avsluta med ett klarat hopp.

  15. I de fall ekipage får samma placeringssiffra (1, 2, 3) i höjd och längdklasser på SM skall omhoppning genomföras enligt nedan för att skilja ekipagen åt:
    • Domaren bestämmer ingångshöjden/-längden för omhoppningen.
    • Under omhoppningen hoppar kaninerna en höjd eller längd i taget. Den kanin som klarar högsta höjden eller längsta längden på färre försök än de andra vinner omhoppningen. Detta gäller även om alla kaniner klarar den aktuella höjden eller längden.
    • Omhoppningen fortsätter endast mellan de kaniner som klarar hindret med minst antal försök och hoppar exakt lika under omhoppningen.
    • Domaren har möjlighet att låta ekipagen utföra sina hopp ett i taget istället för tre hopp i följd, vilket är det vanliga förfarandet.

  16. Vinnaren i en höjd- eller längdklass får välja att hoppa på valfri höjd/längd under förutsättning att den klarat föregående höjder/längder på maximalt tre försök.

  17. Vid rekordförsök har ekipaget fem försök i direkt följd på sig att klara av rekordet. Maxtiden är alltid tre minuter. Rekordförsök kan endast genomföras på officiella tävlingar.

  18. Längdhoppshinder skall ha nedanstående mått, mätt från hinderstödens undersida till ovansidan av bommarna:
    • I framkant: 10 - 15 cm
    • Vid 100 cm: 15 - 20 cm
    • Vid 200 cm: 20 - 25 cm
    • Vid 300 cm: 25 - 30 cm

 

Tävlingsområdet och banan

  1. Ändringar av banan får endast genomföras med domarens tillåtelse.

  2. Tävlingsbanan och området för framhoppning ska vara inhägnade eller markerade på ett lämpligt sätt. Inhägnaden måste placeras så att det finns tillräckligt med utrymme för ekipagen att passera hindren på båda sidor utan svårigheter. Det är viktigt att också ta hänsyn till att publiken inte befinner sig så nära banan att det kan uppfattas som störande för de tävlande.

  3. Tävlingsbanans underlag skall vara halkfritt. Tillåtna underlagstyper:
    • Gräsmatta: jämn utan större gropar och med så kortklippt gräs som möjligt.
    • Grusplan: jämn utan större gropar och med mindre grus.
    • Ridhus: jämn och gärna sladdad.
    • Golv och asfalt: tillåtet om matta används och mattan ska då vara bredare än banans bredaste hinder.

  4. Det skall finnas ett framhoppningsområde på tävlingsplatsen. Området skall bestå av minst tre hinder om banklasser anordnas och minst ett hinder vid höjd- eller längdhopp. Hinderavståndet och hindrens mått skall vara detsamma som för aktuell banklass. 

  5. En krokig bana ska utformas med så mjuka svängar som möjligt, och det ska finnas tillräckligt med utrymme för förarna att röra sig obehindrat på båda sidor om alla hinder. Banan ska vara logisk och enkel att följa för både förare och kanin. Varje hinder skall numreras tydligt.

  6. En rak bana ska ha ett avstånd mellan hindren som är lika långt överallt. Avståndet mäts från ett hinders bakersta bom till nästa hinders främsta bom.
    • Mini, Lätt, Medelsvår, Veteran: Minst 250 cm avstånd mellan hindren
    • Svår och Elit: Minst 300 cm avstånd mellan hindren
    • Minst 150 cm avstånd mellan start/målhindret och banans första/sista hinder

  7. Dekorationer får användas på sidan om banans hinder, så länge de inte stör ekipaget på något sätt. Dekorationer som rivs räknas ej som rivning.

 

Hinder

  1. Alla hinder ska stå stabilt på underlaget men ändå vara möjliga att riva. Bommar och plank ska vila löst mot stöden och måste kunna flyttas åt båda sidorna utan att ramla ner.

  2. Färgordning på plank och bommar skall vara densamma under hela omgången i klassen.

  3. Hinder får inte ha utstickande vassa föremål som t.ex. skruvar och spikar

  4. Hinder skall vara utformade så att:
    • Kaninen förstår hur de ska hoppas utan risk för att skadas.
    • De är så stabila att bommar och plank ligger kvar vid lättare vindbyar.
    • Avståndet mellan marken och första bommen/planket är maximalt 8 cm.
    • Avståndet mellan bommar/plank på höjden är maximalt 8 cm.
    • Avståndet mellan bommar/plank på längden bör vara maximalt 32 cm. Vid platta hinder bör avståndet vara maximalt 20 cm istället.
    • Samtliga bommar och plank kan rivas från båda hållen.
    • Samtliga bommar och plank kan vid rivning, falla fritt hela vägen till marken eller vattengraven om sådan används under hindret.

  5. Bom måste vara minst 18 mm tjock över hela bommen.

  6. Plank måste vara minst 18 mm höga på merparten av planket.

  7. Höjden på hinder är det vertikala avståndet från undersidan av bottenplattan på hinderstödet till toppen av den högsta bommen/planket.

  8. Längden på hinder är det horisontella avståndet från framkanten av den första bommen/planket till bakkanten av den sista bommen/planket.

  9. Bredden på hinder är det smalaste avståndet mellan hinderstödens insidor.

  10. Hinder i banklass måste ha en bredd som är minst 55 cm och maximalt 100 cm.

  11. Hinder i längdhopp och höjdhopp måste ha en bredd på 100 cm.

  12. Starthinder och målhinder får vara maximalt 15 cm höga.

  13. Vattengraven ska ha en höjd mellan 5 cm och 10 cm och vara minst 3 cm djup.

  14. Vattengraven ska vara rikligt fylld med vatten.

  15. Vattengraven kan inte föregås eller efterföljas av en annan vattengrav i en hinderkombination.

  16. Hinder i längdhopp ska längs med sidorna ha markeringar som med lätthet kan rivas av kaninen. Markeringarna skall som minst sträcka sig ända fram till hindrets bakersta bom.

  17. Vid kombination av flera hinder skall det bredaste hindret placeras längst bak och det smalaste hindret längst fram.

  18. Vid kombination av flera hinder skall det vara tydligt för kaninen att den inte ska landa mellan två av hindren i kombinationen.

Funktionärer

  1. Endast godkänd domare i Sveriges Kaninhoppare har rätt att döma klasser på officiella tävlingar. Funktionärer i klassen ska följa domarens anvisningar. Domare och tidtagare kan bytas mellan omgångarna i en klass.

  2. Dömning skall ske i Skuttli eller på annat sätt om systemet inte är tillgängligt. Vid dömning på annat sätt skall resultaten matas in i Skuttli så fort det är möjligt. Arrangerande klubb är ansvarig för att papper och penna finns tillgängligt som back-up.

  3. Domaren är ansvarig för sin dömda klass och måste kontrollera att resultaten stämmer, innan klassen avslutas i Skuttli.

  4. Klassens resultat kan ändras fram till kl. 23:59 på tävlingsdagen av domaren. Efter detta kan ändringar enbart göras av förbundsstyrelsen i undantagsfall.

  5. Vid avslutande av klass skall domarens och tidtagarens för- och efternamn anges.

  6. Vid byte av domare i en klass, skall domarna säkerställa att de har en likartad bedömning och tolkning av reglementet. 

  7. Om domare är osäker på ett domslut eller är oense skall hen/de i första hand rådgöra med klassens övriga funktionärer. I andra hand kan domare även rådgöra med annan domare på tävlingen. I sista hand kan domare fråga föraren och övriga deltagare. Råder fortfarande osäkerhet skall domare hellre fria än fälla.

  8. Domaren är ansvarig för att klassen och banan följer reglementet och har rätt att ställa in klassen om reglementet inte kan följas.

  9. Domaren får bygga om och byta ut hinder i banan om hen vill. Banan skall godkännas av domaren innan omgången startas.

  10. Domaren skall direkt efter målgång meddela ekipaget antal fel i omgången. Därefter kan hindren byggas upp igen.

  11. Varje klass bör ha minst två tidtagare. Det är tillåtet att domaren är den ena tidtagaren. I undantagsfall räcker det att endast domaren är tidtagare. Om tidtagning misslyckas, oavsett anledning, skall tiden uppskattas. Om inte tiden kan uppskattas, får ekipaget hoppa om banan enbart för att fastställa tiden.

  12. Tidtagningen börjar när någon del av kaninen passerar eller river starthindret och stoppas när hela kaninen har passerat målhindret. Tiden skall meddelas domaren innan tidtagning nollställs. För höjd- och längdhopp startar tidtagningen när ekipaget passerar startmarkeringen och stoppas när kaninen har landat på marken efter hindret. Om ekipaget behöver göra fler försök på samma höjd eller längd, återstartas tiden när hindret är uppsatt och ingen funktionär befinner sig på banan.

  13. Domaren avgör när korrigering skall utdelas och skall löpande under loppet meddela ekipage om utdelade korrigeringar. Inga korrigeringar kan överklagas.

  14. Domaren får tävla med maximalt tre kaniner i en klass som denne dömer. De kaniner som domaren hoppar med, skall dömas av en annan domare. Båda domarna skall vara samstämmiga i sin dömning och det räcker att den andra domaren enbart dömer ordinarie domares kaniner. Detta får inte tillämpas på Svenska Mästerskapen.

  15. Tidtagaren får tävla med maximalt tre kaniner i en klass som denne tar tid i. Detta får inte tillämpas på Svenska Mästerskapen.

 

Klubbtävling

  1. För att få starta på en klubbtävling måste föraren vara medlem i arrangerande klubb.

  2. För att få starta på en klubbtävling måste kaninen ha en förare eller fodervärd som är medlem i arrangerande klubb.

  3. Valfritt antal klubbtävlingar får anordnas av en klubb, förutsatt att varannan tävling är en tävling som är öppen för alla medlemmar i förbundet.

 

Klubbmästerskap

  1. Om och hur klubbmästerskap anordnas beslutas av respektive klubb. Vid klubbmästerskap skall detta reglemente följas.

 

Distriktsmästerskap

  1. För att få starta på ett distriktsmästerskap måste föraren vara medlem i en av distriktets klubbar.

  2. För att få starta på ett distriktsmästerskap måste kaninen ha en förare eller fodervärd som är medlem i en av distriktets klubbar.

  3. Förbundsstyrelsen är ansvariga för att administrera distrikten och vilka klubbar som ingår i varje distrikt.

  4. Distriktsmästerskap i varje klass och gren får anordnas maximalt en gång per år under förutsättning att en majoritet av distriktets klubbar önskar detta. Hur många tävlingar ett distriktsmästerskap fördelas på, avgörs av klubbarna i respektive distrikt.

 

Svenska Mästerskapen

  1. Vid Svenska Mästerskapen i krok och rak skall bedömningsformen SM användas.

  2. Vid Svenska Mästerskapen skall höjdhopp och längdhopp ha elitgränsen som ingångshöjd/ingångslängd.

  3. Svenska Mästerskapen arrangeras två gånger årligen enligt nedan
    • Rak och Längdhopp arrangeras mellan 1 januari och 30 juni
    • Krok och Höjdhopp arrangeras mellan 1 juli och 31 december

  4. Vid Svenska Mästerskapen skall sista anmälningsdagen vara en månad innan mästerskapets första tävlingsdag.

  5. För att starta Svenska Mästerskapen måste kaninen:
    • vara elit i aktuell gren
    • haft anmäld förare som registrerad förare i minst 3 månader innan första tävlingsdag
    • vid anmälningstillfället ha minst ett resultat på maximalt två fel i en omgång i två olika elitklasser i den aktuella grenen på officiella tävlingar. Detta gäller vid start i krok eller rak. 
    • vid anmälningstillfället ha klarat höjden 75 cm i höjdhopp under de senaste 18 månaderna. Detta gäller vid start i höjdhopp.
    • vid anmälningstillfället ha klarat längden 200 cm i längdhopp under de senaste 18 månaderna. Detta gäller vid start i längdhopp.

  6. Klasser som döms under Svenska Mästerskapen skall ha två domare som inte startar i klassen och dessa utses av förbundsstyrelsen.

  7. Vid Svenska Mästerskapen delas alltid certifikat ut till alla pallplacerade oavsett startantal.

  8. Svenska Mästerskapen ska arrangeras inomhus.

 

Cuper

  1. Vid deltagande i en cup måste kaninen ha samma förare genom alla klasser för att vara berättigad till deltagande. Följande regler gäller vid cuper:
    • Kaniner tilldelas poäng baserat på deras placering i tävlingen: en poäng för första plats, två poäng för andra plats, och så vidare. Denna poängsättning gäller, oavsett om alla kaniner i klassen deltar i cupen eller inte.
    • Lägst sammanlagda poäng vinner cupen, näst lägst blir tvåa osv.
    • För att kunna få en placering i en cup, måste kaninen ha deltagit i alla grenar som ingår i cupen och dessutom ha fullföljt och kommit i mål i mer än 50% av dessa grenar.
    • Kaniner som inte erhåller någon placering i klassen, tilldelas ett poäng mer än den kanin som placerade sig sist.
    • Kaninens totala poäng i en cup beräknas genom att addera ihop poängen från alla grenar som ingår i cupen.
    • Om två eller flera kaniner har samma totala poäng i en cup, rankas den kanin högre som har den bästa enskilda placeringssiffran. Om även den bästa placeringssiffran är lika, jämförs den näst bästa placeringssiffran, och så vidare, tills en kanin kan rankas högre baserat på sina placeringar.
    • Om kaniner har lika poäng och identiska placeringssiffror, prioriteras den kanin som har genomfört flest antal omgångar. Om antalet omgångar också är lika, rangordnas kaninerna efter det minsta totala antalet fel i alla cupgrenar. Skulle det fortfarande vara lika, ges företräde till den kanin som har den kortaste totala tiden i samtliga grenar.
    • Kaniner som blir uppklassade under en cups gång får fortsätta att delta i cupen. Dessa kaniner inkluderas inte i beräkningen av startantalet för uppflyttningspinnar, men deras deltagande ska räknas med i det totala startantalet för placeringar i klassen.

  2. En cup ska bestå av minst två av samma klass och arrangeras under en och samma tävling. Tillåtna grenar är rak och krok.

 

Championtitlar och certifikat

  1. Certifikat delas endast ut i elitklasser och följande gäller:
    • Minst 10 startande ekipage i klassen
    • Antalet certifikat är beroende av antalet starter i klassen enligt nedan:
      • 10 - 24 starter: 1 certifikat
      • 25 - 49 starter: 2 certifikat
      • 50 - 74 starter: 3 certifikat
      • osv.
    • I bana får ekipaget ha maximalt 2 fel per omgång i genomsnitt.
    • I höjdhopp måste kaninen klara minst 75 cm.
    • I längdhopp måste kaninen klara minst 200 cm.
    • Alla kaniner som klarar 90 cm eller högre i höjdhopp tilldelas alltid certifikat oberoende av antalet starter i klassen.
    • Alla kaniner som klarar 240 cm eller längre i längdhopp tilldelas alltid certifikat oberoende av antalet starter i klassen.

  2. För att bli champion i en gren behöver kaninen samla tre certifikat i aktuell gren. Certifikat från andra kaninhoppningsförbund räknas. Vilka förbund som räknas beslutas av förbundets styrelse.

  3. Championtitlar läggs till i kaninens tävlingsnamn efter gårdsnamnet och utdelas enligt nedan:
    • Champion (Ch) = 1 gren
    • Great Champion (Gt Ch) = 2 grenar
    • Super Champion (S Ch) = 3 grenar
    • Grand Champion (Gd Ch) = 4 grenar

 

Annonsering och anmälan till tävling

  1. Officiella tävlingar skall annonseras på Skuttli senast 2 månader innan första tävlingsdagen.

  2. Varje tävling kan ha ett datum för första anmälan och anmälan skall då vara öppen i minst 14 dagar.

  3. Varje tävling skall ha ett datum för sista anmälan som skall vara senast på första tävlingsdagen.

  4. Allt i tävlingsannonsen förutom tävlingsdag kan ändras fram till tre veckor innan första tävlingsdagen.

  5. Att dela upp i ny-klasser och ställa in klasser/cuper är tillåtet fram till första start i aktuell klass eller cup.

  6. Byte av tävlingsdag och plats är tillåtet om det beror på faktorer som klubben inte kunnat påverka eller förutse.

  7. Vid ändring av starttid pga. stort eller litet startantal, ska samtliga deltagare meddelas. 

  8. I tävlingsannonsen skall följande finnas med:
    • Datum
    • Plats och adress
    • Starttid
    • Klubbens kontaktuppgifter
    • Klasser
      • Om delad rakbana tillämpas
    • Cuper
    • Anmälningsvillkor
    • Betalningsvillkor
    • Toalettmöjligheter
    • Parkeringsmöjligheter

  9. Anmälningsvillkor och betalningsvillkor skall vara tydliga och lika för alla deltagare.

  10. Avgifter relaterade till officiella arrangemang beslutas av arrangerande klubb.

  11. Efter sista anmälan krävs arrangerande klubbs godkännande för att byta förare på ett ekipage.

  12. Det är endast tillåtet att anmäla en kanin till en klass som den är berättigad att delta i vid tidpunkten för anmälan.

  13. Om en anmäld kanin klassar upp sig och motsvarande högre klass finns på tävlingen, har kaninen rätt att starta i den högre klassen.

  14. Om arrangerande klubb har brist på domare får klubben tillåta gästdomare att anmäla till ordinarie startavgift, även om sista anmälan passerats.

  15. Om en elitklass har mindre än 10 starter anmälda efter sista anmälningsdag är det tillåtet att skrapa ihop till minst 10 starter i klassen, för att få dela ut certifikat. Startavgiften skall vara ordinarie startavgift för skrapkaninerna.

  16. Det får anordnas maximalt två av samma banklass under en tävlingsdag, på en och samma tävling.

  17. Både längdhopp och höjdhopp får aldrig arrangeras på samma tävlingsdag, under en och samma tävling.

  18. Det totala värdet för samtliga priser som delas ut under en tävling, skall uppgå till ca 40% av intäkterna för tävlingen.

  19. Inga tävlingar får anordnas de datum som Årsstämman eller Svenska Mästerskapen arrangeras.

 

Domarlicens

  1. Domarlicensen gäller så länge domaren vill ha den kvar, det är domarens ansvar att kunna reglementet. Licensen behålls av domaren, även om domaren inte är medlem under en period.

  2. Kostnaden för domarlicens är 500 kr och betalas av domarens klubb endast en gång.

  3. Domarkonferens bör anordnas varje år, med möjlighet att delta digitalt. Det är valfritt att delta på konferensen för samtliga domare i förbundet. Agendan skall som minst innehålla aktuella regeländringar.

  4. Domartyper
    1. A-Domare:
      Domare för klasser utan korrigering.
      • minst 14 år gammal.
      • klarat kunskapsprov med minst 80% rätt.
      • klarat praktiskt prov med en C-domare.
    2. B-Domare:
      Domare för alla typer av klasser.
      • minst 16 år gammal.
      • klarat kunskapsprov med minst 80% rätt.
      • klarat praktiskt prov med en C-domare.
    3. C-Domare:
      Domare för alla typer av klasser och kan utbilda nya domare.
      • minst 20 år gammal.
      • dömt minst 50 klasser fördelat på samtliga grenar och klasstyper.
      • rekommenderad av minst en annan C-domare från den egna klubben eller annan klubb.
      • godkänd av förbundsstyrelsen.

  5. Vid upprepad misskötsel kan domarlicensen dras in av förbundet.

  6. Detaljerna för vad som krävs för att bli domare, återfinns i Domarutbildningen som hanteras av förbundsstyrelsen.

 

Gårdsnamn

  1. För att få inneha gårdsnamn skall innehavaren följa jordbruksverkets regler gällande kaninhållning och avel av kaniner.

  2. Gårdsnamnet är personligt och är innehavarens, även om den slutar vara medlem eller utesluts.

  3. Gårdsnamn kan tilldelas kaniner retroaktivt.

  4. Gårdsnamn från SKHRF kan registreras gratis.

  5. Registrering av nytt gårdsnamn kostar 500 SEK.

  6. Gårdsnamnsinnehavaren måste vara minst 13 år gammal för att kunna ansöka om gårdsnamn.

  7. Ansökan om gårdsnamn skall godkännas av målsman om innehavaren är under 18 år gammal.

  8. Kullar, med syfte att användas för hoppning som föds på en registrerad gård, ska rapporteras in i Skuttli.

 

Avel och kaninhållning

  1. Avelsförbud gäller på kaniner som har något av följande:
    • Genetisk defekt.
    • Gett avkomma med genetisk defekt.
    • Helsyskon med genetisk defekt.
    • Två brokade föräldrar.

  2. Om en kanin med avelsförbud får ungar trots förbudet så får samtliga ungar i kullen avelsförbud.

  3. Avla med försiktighet gäller på kaniner som har något av följande:
    • Halvsyskon med genetisk defekt.
    • Minst en förälder som har belagts med avelsförbud.
    • Färgen vit blåögd eller vit rödögd och som har en brokad förälder, den får inte paras med en brokad kanin.

 

Avgifter som skall betalas av klubbar

  1. Anslutning av ny klubb till förbundet skall betala 500 SEK senast två månader från det att deras anmälan har godkänts.

  2. Varje klubb skall varje år betala en årsavgift, som baseras på antalet medlemmar. Antalet medlemmar är det aktuella medlemsantalet klubben har 1/1 det året årsavgiften avser. Årsavgiften är 100 SEK per grundmedlem och 50 SEK per familjemedlem. För medlemmar under 13 år, är avgiften 0 SEK. Med familjemedlem avses en person som bor på samma fysiska adress som en grundmedlem.

  3. Varje klubb skall betala en startavgift baserat på antalet starter man haft under kvartalet. Avgiften är 2 SEK per startande ekipage som man haft på officiella tävlingar under tidsperioden. Ekipage som har strukits eller tävlat utom tävlan, räknas inte in i avgiften. Fakturan skall komma under första månaden i nästkommande kvartal och skall betalas innan nästkommande kvartal är till ända.

 

Verksamhetssystem

  1. Systemet Skuttli skall användas som tävlingsdatabas, kaninregister och medlemsregister

  2. Byte av system för tävlingsdatabas, kaninregister och medlemsregister får endast ske efter beslut på en årsstämma.

 

Reseersättning

  1. Reseersättning betalas endast ut för den som är domare på SM, EM och VM.

  2. Reseersättning avser att täcka faktiska kostnader för resor med egen bil, tåg eller flyg. Ersättningen för bilresor baseras på den milersättning som fastställts av Skatteverket.

  3. För att ansöka om reseersättning, ska en ansökan med relevanta kvitton eller andra bevis för utlägg, skickas in till förbundsstyrelsen efter genomförd resa. Förbundsstyrelsen ansvarar för att granska och godkänna ansökningar om reseersättning enligt gällande riktlinjer.

 

Jäv

  1. Om en medlem är jävig i en fråga, då ska denne inte rösta när beslut tas i aktuell fråga. I övrigt har medlemmen rätt att delta i beslutsprocessen, även om denne är jävig i frågan.

 

Regelbrott under tävling

Om en förare bryter mot någon av reglerna i detta reglemente under en tävling finns det två typer av påföljder:

Gult kort = Delas ut när domaren som dömer aktuell klass uppmärksammar ett regelbrott av föraren. Vid tre gula kort under samma tävling blir föraren och dess kaniner diskvalificerade, se diskvalificering. För nybörjare kan domare välja att låta bli att dela ut gula kort och istället ge en upplysning om regelbrottet. För erfarna skall gult kort alltid delas ut.

Gult kort ska delas ut vid regelbrott som kan åtgärdas av deltagaren under tävlingen vilket är följande:

  • Uppvisat ovarsam kaninhantering i form av:
    • Stressat kaninen.
    • Smackat högt.
    • Puttat för hårt.  
    • Dragit eller ryckt hårt i kopplet.
    • Sprungit förbi kaninen flera gånger.
    • Sprungit in bakom/för nära kaninen flera gånger.
  • Uppvisat dålig tävlingsmoral i form av:
    • Varit otrevlig mot domare, annan funktionär eller annan person på tävlingen.
    • Brutit mot gällande uppförandekod.
    • Medvetet försökt att sabotera eller psykiskt påverka annat ekipage.
  • Försökt påverka domaren i aktuell klass att ändra sitt domslut.

 

Diskvalificering = Innebär att samtliga resultat stryks för de ekipage där den aktuella föraren varit förare och att föraren inte får tävla något mer under den aktuella tävlingen.
Förarbyte är ej tillåtet på kaniner där föraren har diskvalificerats. 


Diskvalificering av förare ska ske vid regelbrott från föraren som inte kan åtgärdas under tävlingen vilket är följande:

  • Tilldelats tre gula kort under tävlingen.
  • Tävlat med en misstänkt dräktig kanin.
  • Tävlat med en dräktig kanin.
  • Parat kaniner på tävlingsplats under pågående tävling, utan att ha fått OK från arrangören.
  • Tävlat med en sjuk kanin.
  • Startat en för ung kanin utifrån gällande åldersgränser.
  • Uppvisat grov ovarsam kaninhantering t.ex:
    • lämnat kaninen fastbunden utan uppsikt
    • Varit alldeles för hårdhänt mot kaninen på tävlingsplatsen
    • Medvetet skadat en kanin på tävlingsplatsen.