Sjukdomar

Här har vi samlat information kring olika sjukdomar som kan drabba våra små vänner.

Vanliga sjukdomar som kan drabba kaniner

Kaninen måste alltid vara fullt frisk och smittofri för att få delta på tävlingar och andra arrangemang. 

Om du misstänker att din kanin har drabbats av någon sjukdom, rekommenderar vi att du i första hand kontaktar en veterinär som kan hjälpa dig. 

På denna sida kan du hitta information som kan vara till hjälp för att få ett hum om vad kaninen kan ha drabbats av. Här finns också information om hur länge kaninen ska stanna hemma från tävlingar efter en behandling av någon sjukdom eller en operation. 

Denna sjukdomsinformation är inte heltäckande. För att hitta mer info om olika sjukdomar som kan drabba kaniner kan du läsa mer på SVAs hemsida: https://www.sva.se/sport-och-sallskapsdjur/kanin/sjukdomar-hos-kanin/

 

Mask

Kaniner har oftast springmask i magen, utan att det märks. De är inte sjukdomsframkallande, även om de finns i större mängder hos kaninen. Om en kanin verkar nedsatt och sjuk av springmask, så kan man anta att det finns en annan sjukdom i botten som gör kaninen sjuk. 

Förebyggande behandling mot mask är att hålla buren ren och torr och städa ofta. Även att ge kaninen grenar av olika slag, kan ha en avmaskande effekt.

Om man ser springmask (vita trådar/maskar vid kaninens analöppning eller på bajset) har det blivit ganska mycket mask i magen och man kan avmaska kaninen om man tycker att det är obehagligt med mask. Behandla endast kaniner som sitter i samma bur som den drabbade kaninen, eller de kaniner som uppvisar symtom på mask som t.ex. avmagring för att inte avmaska i onödan. Enligt en kaninkunnig veterinär som vi rådfrågat, rör det sig om en så liten mängd maskmedel för att behandla kaniner, att det inte ska bidra till resistensutveckling hos masken.

Om man är osäker på vilken mask kaninen har drabbats av, kan man skicka in ett bajsprov via “Kolla Masken” för att artbestämma vad det är för typ av mask.

Om kaninen fått behandling för mask, ska man vänta minst 7 dagar och vara frisk innan kaninen deltar på tävlingar igen.

 

Koccidios

Det är ganska vanligt att vuxna kaniner har förekomst av koccidier, om man testar deras bajs via t.ex. Kolla Masken. De flesta vuxna kaniner som har lätt förekomst av koccidier uppvisar sällan några symptom. Det finns dock olika sorters koccidier, där den sorten som angriper kaninens tarmar är lindrigare än den sorten som angriper kaninens lever. Lever-coccidier ska alltid behandlas om de upptäcks. 

För att förebygga att kaninen drabbas av koccidios är det viktigt att hålla god hygien i buren, städa ofta och hålla mat och vattenskålar rena. 

Kaninungar, speciellt i övergångsåldern (4-6 veckor) när de börjar äta mer vanlig mat, är mest känsliga för att drabbas av koccidios (som är sjukdomen kaniner får av för mycket koccidier). Symptomen för denna sjukdom är uppblåst, stor mage och avmagring över ryggen. Kaninungarna kan även drabbas av diarré, men inte alltid. Denna sjukdom är mycket farlig för kaninungar, då de inte kan ta upp näringen i maten, slutar växa och i värsta fall även kan avlida inom några dagar om inte behandling sätts in. Kontakta veterinär om du misstänker, eller vet att dina kaniner har drabbats av koccidios, för att få rätt medicin och dos för behandling.

För att minska risken att kaninungar drabbas, är det viktigt att städa kaninungarnas bur ofta, gärna varje eller varannan dag. Kaninbajs som innehåller koccidier smittar inte förrän 24-48 timmar efter att bajset har kommit ut. Därför är noggrann hygien en viktig faktor och insats att göra förebyggande, men även efter ett eventuellt utbrott.

Kaniner som bor i andra burar på den drabbade kaningården, som inte uppvisar symptom på koccidios får tävla. Misstänker man att fler kaniner har koccidios, ska självklart även dessa utredas och behandlas, innan de får tävla igen.

Här kan du läsa med om koccidios hos kanin: https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/koccidios-hos-kanin/

 

Kvalster

Den vanligaste typen av utvärtes parasiter, som kan drabba kaniner, är två olika typer av kvalster: Pälskvalster och mjällkvalster.

Leporacarus Gibbus – Pälskvalster

Pälskvalster är vanligt förekommande hos kaniner och ger sällan symptom hos kaninen. De kan ibland ses som små pepparkorn i pälsen som rör på sig. Den vanligaste tiden att kunna drabbas av pälskvalster är under en fuktig högsommar/höst. Då kan antalet pälskvalster öka hos kaninen och ge symtom i form av klåda. Har kaninen besvär av pälskvalster; klåda eller håravfall ska den behandlas innan den kan tävla igen. 

Cheyletiella Parasitivorax – Mjällkvalster

Mjällkvalster ger ofta besvär till skillnad från pälskvalster. De vanligaste symptomen på mjällkvalster är klåda och håravfall i nacken, ofta med synligt mjäll, eller små skorpor/sår i det kala området. Om det blir ett större angrepp kan det kala området växa neråt över ryggen och även andra områden kan drabbas av kala fläckar. Om du misstänker att din kanin drabbats av mjällkvalster, kontakta veterinär för att få en diagnos och medicin för att kunna få bort mjällkvalstren.

Kala fläckar och lite mjäll kan synas i samband med en kraftig fällning, men så länge det växer ut ny fin päls över området, är det ingen fara. Kaniner som drabbas av mjällkvalster får kala fläckar som det inte växer ut päls på igen, utan behandling. 

Gamla kaniner eller kaniner som har nedsatt immunförsvar av någon annan anledning, angrips lättare av mjällkvalster. Då kan det vara bra att utesluta underliggande sjukdomar, speciellt om mjällkvalstren inte försvinner efter första behandlingsomgången.

Här kan du läsa mer om olika utvärtes parasiter som kan drabba kaninen och när du ska söka vård: https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/utvartes-parasiter-hos-kanin/

 

Luftvägsinfektioner och Pasteurellos

Kaniner har känsliga luftvägar och därför är det inte alltför ovanligt att kaninen kan drabbas av olika typer av luftvägsinfektioner. Det är normalt att kaninen har en lätt förekomst av Pasteurella-bakterien i sina övre luftvägar, men det är när den ökar i mängd som den kan orsaka flera olika sjukdomar hos kaninen. 

Att kaninen ibland kan nysa är normalt, men om kaninen börjar nysa oftare, får rinnande nos, kladdiga tassar eller tjockt snor, kan man misstänka pasteurella eller annan sorts bakterietillväxt i nosen. Det är viktigt att man undersöker kaniner med dessa symptom hos veterinären, eftersom sjukdomen snabbt kan förvärras och ibland även orsaka andra sjukdomar såsom bölder, ögoninflammation, öroninflammation, lunginflammation m.m.

Det bästa sättet att förebygga luftvägsinfektioner hos kanin är att hålla buren ren och torr och städa ofta. Underlaget ska inte heller vara för dammigt, då detta kan irritera luftvägarna och på så sätt orsaka sjukdom. 

Här kan du läsa mer om luftvägssjukdomar och Pasteurellos hos kanin: 

• https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/luftvagssjukdomar-hos-kanin/

• https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/pasteurellos-hos-kanin/

Om du har en kanin med luftvägsinfektion eller konstaterad Pasteurellos på din kaningård, hamnar alla dina kaniner i karantän för att undvika smittspridning och får inte vistas på tävlingar och arrangemang förrän efter minst 2 veckor från senaste symptom på gården. 

Anmälningspliktiga sjukdomar hos kanin

Kaningulsot (RVHD/RVHD2)

Kaningulsot, eller RVHD2 som kan drabba kaniner har en väldigt hög dödlighet och är en form av blödarsjuka, som gör att de allra flesta kaniner som får sjukdomen dör plötsligt, inom några få dagar efter smittotillfället.

För att kunna vara säker på att det är RVHD som drabbat kaninerna som dött, behöver man ofta skicka in kaninen på obduktion hos SVA. Hur man går tillväga för att göra det kan man läsa mer om här: https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/kaningulsot/

Vet man att man bor i ett karantänsområde, som nyligen har haft eller har ett pågående utbrott av RVHD och kaninerna uppvisar samma symtom och är ovaccinerade, kan man dra slutsatsen att de troligtvis har drabbats av sjukdomen. 

Denna sjukdom finns bland vildkaniner i framförallt södra delen av Sverige, ibland förekommer utbrott även i Stockholmsområdet och i Gävle. Enstaka utbrott kan ibland även förekomma på andra platser, läs mer här (artikel från 2016):

https://www.sva.se/aktuellt/pressmeddelanden/kaningulsot-nu-aven-norr-om-malaren/

För att kunna skydda sina kaniner mot denna sjukdom, speciellt om du bor i ett drabbat område, eller planerar att åka någonstans där det finns mycket vildkaniner, är det bra att vaccinera kaninen mot RVHD2. Det finns ett kombinerat vaccin som skyddar mot både RVHD2 och Myxomatos.

Om din kaningård drabbas av RVHD2, hamnar du och dina kaniner i karantän, vilket innebär att du inte får delta på tävlingar och andra arrangemang, förrän utbrottet är över och det har gått minst 3 månader sedan sista dödsfallet eller symptomet i kaningården.

 

Kaninpest (Myxomatos)

Denna sjukdom finns bland vildkaniner i framförallt södra delen av Sverige, ibland förekommer utbrott även i Stockholmsområdet. För att kunna skydda kaninerna mot denna sjukdom, speciellt om du bor i ett drabbat område, eller planerar att åka någonstans där det finns mycket vildkaniner, är det bra att vaccinera kaninen mot Myxomatos. Det finns ett kombinerat vaccin som skyddar mot både Myxomatos och RVHD2.

Om din kaningård drabbas av Myxomatos, hamnar du och dina kaniner i karantän, vilket innebär att du inte får delta på tävlingar och andra arrangemang, förrän utbrottet är över och det har gått minst 2 månader sedan sista dödsfallet eller symptomet i kaningården.

Här kan du läsa mer om Myxomatos: https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/kaninpest/

 

Läkemedel och karenstider för tävling

En kanin som varit sjuk, eller som har opererats, ska ha återhämtat sig helt och vara fullt frisk, innan den kan tävla eller delta på andra arrangemang igen.

Vid de fall kaniner fått läkemedel eller genomgått operation gäller tävlingsförbud under tiden som anges nedan om inte veterinären har ordinerat längre vila:

Kastrering av Hona: 60 dagar

Kastrering av Hane: 21 dagar

Sövning/operation: 21 dagar

Smärtstillande t.ex. Metacam, Meloxydol och Onsior: 14 dagar

Korttidsverkande antibiotika t.ex Bactrim, Baytril, Vibranord, Amoxival: 7 dagar

Långtidsverkande antibiotika: 21 dagar

Vaccinering: 7 dagar

Läkemedel mot parasiter (mask, kvalster, koccidier) t.ex. Axilur, Stronghold, Baycoxine: 7 dagar

Minifom: 0 dagar

Morfin t.ex Nobligan: 21 dagar

P-piller: 60 dagar

Övriga preparat: Enligt veterinärens rekommendation.